Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Fastän jag är liten och svag, torde jag ändå kunna göra
något för denne arme pinade,” tänkte fågeln. Och han
lämnade boet och flög ut i luften, slående vida kretsar kring den
korsfäste.
Han omkretsade honom flera gånger utan att våga nalkas,
ty han var en skygg liten fågel, som aldrig hade vågat komma
nära en människa. Men så småningom tog han mod till sig,
flög fram till honom och drog med sin näbb ut en törntagg,
som hade inträngt i den korsfästes panna.
Men vid det han gjorde detta, föll en droppe af den
korsfästes blod ned på fågelns bröst. Den vidgade sig snabbt
och flöt ut och färgade alla de små späda bröstfjädrarna.
Men den korsfäste öppnade sina läppar och hviskade till
fågeln: ”För din barmhärtighets skull har du nu vunnit
hvad ditt släkte har eftersträfvat alltsedan världens skapelse.”
Så snart fågeln kom åter till sitt bo, ropade hans små
ungar till honom: ”Ditt bröst är rödt, dina bröstfjädrar äro
rödare än rosor!”
”Det är endast en bloddroppe från den stackars mannens
panna,” sade fågeln. ”Den försvinner, så snart jag badar
mig i en bäck eller en klar källa.”
Men hur än den lilla fågeln badade, försvann inte mer
den röda färgen från hans bröst, och då hans små ungar
voro fullväxta, lyste den blodröda färgen också på deras
bröstfjädrar, liksom den lyser på hvarje fågel Rödbrösts
strupe och bröst alltintili denna dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
