Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på annat håll än de förut nämnda verken; öfverensstämmelsen
är därför icke mindre betydelsefull.
Liksom i Heidenstams, Frödings och Levertins verk
rörde sig här fantasien på nytt, den tidens och rummets
gränser öfverspringande fantasien, med sitt outrotliga behof
att utforma själens upplefvelser till bilder af storhet och
skönhet, att skapa sin egen värld, skenbart overklig, men djupt
betydelsefull och därför sann — sann på samma sätt som
alla andra själsliga erfarenheter af högre ordning. Det var
framför allt ur den engelska poesien, som Hallström sugit
näring för sin ungdoms inbillningslif, det springer genast i
dagen vid läsningen af ”Lyrik och fantasier”. Den rika
och sjudande ingifvelse, som strömmar genom dödsscenen
”Chatterton” och som låter de djärfva och drastiska
bilderna trängas om platsen, har gått i skola hos den engelska
diktningen, hvars förste store lärofader var Shakespeare.
Andra intryck kunna spåras från Shelley och Keats eller
från en fransk romantiker som Gautier. Men inflytelserna
äro bisakliga: i alla dessa dikter, som hämtade sitt stoff ur
medeltid och renässans, från Cervantes’ och Boccaccios
äfventyrsvärld, tumlade sig en inbillning, som kräfde sagans
stora gestalter och outtömliga stoff att skapa af och ge lif åt,
som icke kunde slå sig till ro i verklighetens nyktra och
drömlösa luft, utan behöfde äfventyrets fria himmel för att känna
vingarna bära.
Men hos Hallström hade denna riktning — som ju är
hela decenniets lifssprudlande reaktion mot naturalismen —
sin särskilda prägel af verklighetsflykt, af maktlös och därför
förbittrad opposition, af lidelsefull besvikelse och af
vantrifsel. ”Chatterton” ger ett gripande och djupt kändt
uttryck för denna fantasiens hemlöshetskänsla; den skärande
disharmonien i denna dikt är utformad med en helt annan
styrka och konstnärlig energi än försöket att ge motsättningen
en harmonisk lösning i diktcykeln ”Fru Venus” eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
