Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på en smula af deras frukost bara och lämna dem hela
massan af bekymmer både till lunch och aftonmål.”
Hans skrattande ansikte var muntert som en soluppgång
mot den röda muren. Riesenbach kände i detta ögonblick
en uppriktig beundran för honom och var nästan stolt
öfver att sitta på samma trappsteg som han. Müller steg
upp, sträckte ut armen med kannan och deklamerade:
”Se här, denna sista rest af vattenblandad mjölk offrar
jag på detta hvita marmoraltare till solen och till glädjen.
Må hon länge trifvas i utkanterna af denna onödigt bullrande
värld, må hon icke alldeles skrämmas bort af ånghvisslor
och må hon då och då finna sin frukost utanför sofvande
medborgares portar! Evoe! E-e-e ... Se så, nu rör man
på sig här inne! Jag skrek för högt! Fort i väg nu! Jag
skulle inte gärna se deras förargelse öfver förlusten af
mjölken; det skulle störande inverka på min människokärlek.”
Ett par gator därifrån skildes de åt. Müller bröt en
kvist af en blommande slingerväxt och bar den mellan
läpparna, vaggande obekymradt i solskenet. Riesenbach kände
sitt glada lynne lika hastigt borta, som det kommit, skämdes
öfver att behöfva fly och stod och såg efter kamraten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
