Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Hallström
och ropa öfver till Nils var det för sent, och där satt hon
ensam och var för första gången rädd för sin ensamhet.
VIII.
Dagen därpå var söndag, och hon tog barnet med sig
och gick till Inger för att känna någon nära sig, satte sig
ned på bänken och bad henne läsa för sig.
Inger hade redan sin bruna bibel uppslagen på bordet
och blef helt varm af en förhoppning att kunna väcka sin
syndiga väninna, isynnerhet hade hon på hjärtat en allt
starkare ängslan, emedan den lille ej blifvit döpt ännu och
således för hvar dag som gick greps allt fastare af ondskan.
Marit hade aldrig märkt något dylikt och inlät sig icke alls
på spörsmålet, det var henne nog, att så måste det vara,
och så hade det varit med många barn före hennes. Nu
hoppades Inger innerligt, att något som anspelade på detta
sakrament skulle råka förekomma i det hon läste, men hon
tordes ej leta därefter, ty det hade varit vanvördnad att
släppa den sida, hon var på, emedan ju allt var lika godt
och gudomligt.
Hon höll på med Hezekiels syn vid älfven Chebar, där
var många underliga ord däri, Jojachim och Chaldeer och
annat, som satte hennes konst på ett svårt prof, men hon
läste trofast vidare, utan att ens våga utelämna versernas
ordningsnummer:
Fem. Och ther innan uti war lika som fyra diur; och
ett af dem war såsom en menniskia.
Sex. Och the hade hwartdera fyra ansichte, och fyra
wingar.
Sju. Och theras been stodo rätt; men theras fötter woro
lika som oxa fötter, och glimmade såsom glödande koppar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
