Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thanatos
och öppnar en dörr mot solsidan eller vaknar ur
halfslum-mer, när ljusen tändas i ett rum.
Mot sommarens slut, när de förflutna månaderna, som
varit tråkiga nog, genom vissheten att jag snart skulle fara
därifrån och genom den klarnade och kyliga luftens ljus
öfver allt för mig fingo något af den poesi som sveper sig
kring det förgångna, kom jag Teresa närmare. Jag blef kär
i henne. Ordet är icke riktigt, skjuter långt förbi målet,
när det gäller att angifva känslorna hos en som nästan är
gosse ännu för en som helt är barn, men jag vet heller
intet annat som bättre uttrycker dem. Där var i vårt
förhållande till hvarandra ingenting oroligt eller öfverspändt,
ingenting som parodierade lidelser, hvilka vi icke vuxit i,
allt var ogrumladt, barnsligt klart och öppet och muntert.
För henne tror jag till och med, att det aldrig ens blef till
någonting annat än vänskap och kanske knappast det. För
mig blef det till lycka med höstens klara och bleka luft öfver
sig, med afskedets lätta vemod och saknad och något af den
kärlek man känner för en vacker utsikt, den man måste
vända sig ifrån för att gå vidare och halft sträcker armarna
emot.
Jag tror till och med att, omedvetet som det hela var,
var det icke så mycket hon som fängslade mig som barnet
i henne, barndomen, min egen och hennes. Liksom man
kan glömma sig kvar i bädden, när morgnarna äro ljusa,
och i förvirrade tankar jämför halfslummerns välbehag och
hvila med det som väntar en uppe och bara vill dröja med
hufvudet mot tröskeln till sömnens värld, så stod
barndomen för mig i motsats mot det skrämmande allvarliga,
och jag lekte mig in i den igen. Det var icke svårt, ty jag
hade icke hunnit glömma dess språk, och dessa korta veckor
eller dagar stå nu för mig som några af de muntraste och
lättaste jag lefvat.
Jag drömde icke om Teresa, jag slutade att drömma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
