Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O’...-O’*-.0“.. Q =
En Simpel Tragedi
tänkte igenom den rikedom på uppslag som kommit för
honom. Mellan honom och flickan uppstod helt naturligt
en gemensam känsla af öfverlägsenhet inför de båda
stackarna; de logo mot hvarann och bytte några skämtsamma
ord, och Jansson kunde icke annat än njuta sin lyckokänsla
fördubblad genom den af beundran kufvade afund, som
smög emot honom från de åsidosatta.
Då hörde han ett tramp af många fötter tätt öfver sitt
hufvud. Han slöt till. att något tungt bars ombord, och
afbröt sig med att långsamt fundera öfver hvad det kunde
vara. Ett tröskverk? — nej, det var för sent på året —
ett piano? nej, troligen icke, ty hvem skulle ha det, då
intet herrskap längre bodde hit utåt? — något långt föremål
i alla fall att döma efter trampet, och säkert äfven något
ömtåligt. Han undrade, om han borde ha piano, ifall han
gifte sig, ett begagnadt, måttligt dyrt sådant, och om Augusta
kunde tänkas få tid och förmåga att lära sig spela på det
och kom så ifrån spörsmålet. Båten lade ut,
målaregesällerna gräto öfver sina minnen och sin öfvergifvenhet,
Jansson satt kvar ännu en stund vid sin slutade måltid och
sina luftslott. Så steg han upp, hänsköt betalningen till senare,
emedan han fann det solidt att ha räkning här och tänkte
förtära ännu något mera, och gick upp på däck för att se
sig om, njutande af sina egna fasta och säkra steg i trappan.
Däruppe var grått och kallt, luften gaf ett intryck af
blindhet, isflaken klingade mot fören. Passagerarna, idel
enkelt folk, sutto inkrupna vid maskinen för värmens skull,
sågo trögt på hvarann och tego. Jansson kom ihåg det där
tunga, som burits ombord, letade det med en blick omkring
sig, men fann det ej, gick vidare upp på öfverdäck och såg
sig kring.
Det var litet dystert, det kunde icke hjälpas. Grått
och hvitt och töcknigt, himlen som förtent plåt, sjön som bly,
ingen rörelse i vattnet, blott ångbåtens fåra och långsamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
