Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sven.
Just därför, herr patron, ska en inte vare tefreds med
att det räcker te så länge en själf lefver, utan en får lof
ställe så, att det inte går te undergång en dag för dom som
efter kommer. Ola i Gyllby och jag ha varet goda bussar
och vänner i många herrans år, det vet patron, och eftersom
vi ha hvarsi lita förmögenhet, så ha vi tänkt slå ihop dom
på e hand, te så mycke större säkerhet att barna inte ska
lide nöd en gång; för nu är det så, att min son och Olas
doter ailti haft ett godt öge te hvarandre ...
Erik
rusar upp från stolen.
Kära far, för Guds skull ...
Hejdar sig och går häftigt fram och åter.
Brukspatronen.
Hvad vill detta säga?
Sven.
Hahaha! Jag kan inte anne än skratte åt gossen. Se
bare så het han är på gröten; låt därför saka gå hastigt
och lustigt: — Eriks och Brittas trolofningsskål!
Erik.
Nej, aldrig! Jag kan inte! Jag vill inte! — Hjälp mig
att be, herr brukspatron! — Ah, se där kommer Anna!
Han springer emot Anna, som inträder i fonden.
Sven.
Anfäkta och förbanna sådant!
Alla resa sig från borden. Bondfolket närmar sig åt förgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
