Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag henne lärt som barn. Vid stilla kärlek
jag sett en ängel blomma helig upp.
O! jag ej orätt läst i hennes blickar,
tar fram ur boken en biljett
de skygga, drömmande. I, skrifna ord,
åt henne yppen hvad jag ej kan säga.
Gömmer biljetten vid Mariebilden.
Här uppå fridlyst rum, dit hon blott nalkas,
jag lägger omärkt den. När hit hon kommer
och ber sin bön, Guds moder bed för mig!
Man nalkas! det är hon och hennes far.
Går ut genom högra sidodörren.
Scen 7.
ARVID STÅLARM. SIGRID med en krans af hvita rosor i handen.
De inkomma bakom pelarne från vänster samtalande.
S t å1 a r m.
Min dotter! Redan alltför länge har
trolofningen med Johan tyst du afböjt.
Det går ej längre an. Jag själf ju ser,
hur dina kinders blommor blekna af.
Du älskar honom, hvarföre då längre? . . .
Sigrid.
Min dyre fader! Ingen ann jag älskar
än dig. Jag vill ej gifta mig. Har jag
ej nog af kärlek här? Jag vill ej mer.
Till Warschau åter reser Johan Fleming.
Hvi vill du bort mig sända, att en främling
vid hofvet dväljas! Låt mig bli hos dig,
min gode fader!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
