Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Till den ålderstegne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är det svårt att lifvets dag försaka,
kan du önska dig dess glans tillbaka,
då din kväll är ljus som stjärnerymden,
och omätligt såsom den ditt hopp?
Allt, hvad fordom du som ljufvast tänkte,
allt, hvad sträfvandet och lyckan skänkte,
står ett bleknadt intet för din syn;
som för vandraren på Alpens höjder
dalens dofter, fjärilar och fröjder,
när han fjällets fria hjässa hunnit,
och af eter svalkas ofvan skyn.
O, hvad är den sällhet, här vi söke?
Blott ett blomstersmyckadt troll, ett spöke,
ur sin natt af fantasin befalldt;
trånfull sträckes famnen till dess möte,
jublande vi sjunke i dess sköte;
men, som rök, omsluter oss fantomet
fridlöst, mulnadt, gycklande och kallt.
Lycklig du, som flärden mer ej dårar;
lögnerna af jordens falska vårar
har du lärt att fatta med förakt.
Inga skiften nå ditt trygga läger,
hvad du hoppas, hvad du sökt och äger,
fostras ej i dödlighetens parker,
och förvissnar ej med deras prakt.
Skygd mot villorna och mot passionen,
och ett minne, huldt som harpotonen,
och en graf, som vinkar och som ler,
och en röst, som bakom grafven talar,
kallar, bjuder, tröstar och hugsvalar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
