Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legender - Chrysanthos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var Aten, den ljusa tempelstaden,
och hans sinne smälte än i vällust
för hvart enda ljud af modersmålet,
den hellenska tungans harpotoner.
När hans trosförvanter, dystra, slutna,
sökte skogars tystnad, och i bergens
kulna, mörka, skymda grottor fjärran
gömde sig för frestelsen och världen,
gick han ljus, en afbild af den första
dag han skådat, upprätt, silfverhårig,
fridsam, tålig, midt i lifvets vimmel,
hörde mannens språk och barnets joller,
stod på torgen lyssnande, när talarn
lät sin stämmas åska skaka folket,
deltog i beslut och bar till urnan
sin voteringsskärf, som hvarje annan.
Stundom åter, när på dagens mödor
och bekymmer mätt han sökte lugnet,
och i bönens djup hans ande, svanlik,
ville skölja jordens stoft från vingen,
sökte han ej mörka öknars kulor;
nej, där klarast Salaminska sundet
log mot lummig strand, bland pinier, lagrar,
sågs han vandra, njuta skuggans svalhet,
andas vällukt, blicka hän mot hafvet,
medan solen sjönk, och böljan lugnad
speglade en rosig aftonhimmel.
Så han lefvat, så han lefde, sådan
satt en kväll på Sunions topp den gamle.
På hans knä låg sluten nu en rulle
af Sofokles, hedningen, den store,
ädle sångarn, och på rullen ytterst
lästes tecknadt: ”Oidipos Koloneus.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
