Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Ståls sägner. I - Otto von Fieandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjälte var han ej just så,
att han nu dugt ses uppå;
andra tider, andra seder,
Fieandt bar för djupt sin heder,
Bar sitt svärd som bihang blott,
Gud vet om han sköt ett skott
under hela långa kriget,
visst är, att det är förtiget.
Järn och stål och krut och bly,
därom fick hans trupp sig bry,
den höll primen, han höll basen,
gubbens vapen var karbasen.
När han gick med den i hand,
klämde till för kung och land,
var han seg som gamla eken,
blef ej gärna trött af leken,
Kunde slåss fast hela dan,
brydde sig om segern fan,
ville blott ge drift åt striden,
därtill var hans kantschuk vriden.
Finnen, visste han helt godt,
är för trygg för att ha brådt,
ville därför hjälpa arten,
icke modet, endast farten.
Pipa skulle dock han ha,
eljest var det aldrig bra,
men med röken frisk i munnen,
slogs han gladt fast öfvervunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
