- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 25:1. Johan Ludvig Runeberg /
248

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Ståls sägner. II - Fänrikens marknadsminne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och han uppstod granadören, gick bland menigheten kring,
fick en slant af en och annan, af de fleste ingenting;
och så kom han fram till vagnen, där den höge herren satt,
böjde djupt sitt gråa hufvud och stack fram sin slitna hatt.

Höge herren, generalen, klädd i glitter, bjäfs och band,
blef då mörk och ryckte häftigt hatten ur soldatens hand,
såg på honom, såg på folket, såg och inom en minut
låg den gamles skatt af slantar slagen öfver torget ut.

Häpen stod där granadören, men genralen tog till ord:

”jag har hört din sång, jag kämpat såsom du för samma jord,
att jag äger detta minne i min ålders höst ännu,
ser du, jag är stolt däröfver, mycket stoltare än du.

Det är sant att lyckan svek oss under mången blodig dag,
det är sant att våra segrar byttes snart till nederlag,
men ödmjuka oss behöfva vi för ingen man ändå,
och jag bär min hatt på hufvut, bär du, gubbe, din också.”

Sagdt; ett sken af hög förklaring i hans anlet nu sig spred,
och han tryckte manligt hatten på soldatens hjässa ned;
men han talte — hjärtat brinner än af glädje i mitt bröst,
när jag tänker på hans uppsyn, när jag minns hans ord och

röst:

”Ojämnt falla ödets lotter, så en högre vishet bjöd,

jag fått glans och rika håfvor, du fått ringhet, du, och nöd,

men det bästa ha vi lika, trohet aldrig vilseförd,

ära med vårt blod beseglad och vårt hjärtas vittnesbörd.

Därför äro vi kamrater, därför kom och sätt dig här;
gladt vi dela må det mindre, när det större lika är.

Jag har guld om du behagar, jag har tak och bröd för dig,
du må ha din sena trefnad och din vackra sång för mig.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/25/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free