Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Ståls sägner. II - Lotta Svärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och var hon vacker och var hon ung?
Hon räknade tjugu år,
sen tredje Gustaf var Sveriges kung,
och hon i sin lefnadsvår.
Förrn den ädle kungen i Finland stred,
hon blifvit en krigsmans brud;
och då trumman rördes och Svärd drog med,
så följde hon samma ljud.
Då var hon vacker. En läpp, en kind
som hennes så skär knappt fanns,
och mången krigare såg sig blind
på de bruna ögonens glans.
Men en vår är flyktig, en blomning kort,
och hennes den blef ej lång,
i trenne växlingar gick den bort,
en tredjedel hvarje gång.
En togs af den första vinterns köld,
sent mildrad och tidigt sänd,
den andra blef första sommarens stöld,
den vissnade solförbränd.
En del, den tredje, som återstod,
den höll hon ej mycket värd,
den lät hon drunkna i tårars flod,
sen han stupat i striden, Svärd.
När det sista kriget med storm bröt ut
och hon syntes bland oss på nytt,
då mindes hon knappast sin fägrings slut,
så längesen hade den flytt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
