Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Ståls sägner. II - N:o Femton Stolt - Bröderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så var till mod och till hjärtelag
den samma du var förut,
men nämns du fähund från denna dag,
så drag din plit och säg: hut!”
Den nye krigarn, till denna stund
hans bröst höjts lugnt som ett hvalf;
vid dessa ord från genralens mund
man såg dock att djupt det skalf.
Han hade smakat ej ens som stöld
en fröjd i sin lefnads dar,
hans tårar, frusna i lifvets köld,
ej runnit sen barn han var.
Nu sken på hans hjärta för första gång
en strimma af sol och vår,
och ur smultna källor, med hejdlöst språng,
framströmmade tår på tår.
”Och får jag vara i lust och nöd
soldat, bland de tappre en,
så säg, när gäller det kamp och död?
Gud gifve i morgon ren!”
*• * *
BRÖDERNA.
Du nämner mörk en Wadenstjernas namn?
Jag vet du syftar på en dyster sägen:
hur sökande mot lifvets storm en hamn
hans broder kom, men stöttes från hans famn
i natt och dimmor åter ut på vägen.
20. — Nationallitteratur. 25: i.
299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
