Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur Ljungblommor - Den resande studenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så långt man mindes, var han sig lik,
ej mera fattig, ej mera rik,
men lika modig och lika ung,
och alltid glad som en kung.
Det var han själf, det var hans gestalt,
hans rock, hans kappa, hans väst och allt,
hans röda gördel med tofsar på,
puffer t och flaska också.
Det var hans kärra, man mindes den,
hans kappsäck kände man väl igen.
Hans masurpipa med nött beslag,
hon var sig lik än i dag.
Och regnet tätt från hans kappa dröp,
men gårdens flickor i kind han nöp
och slog åt värden ett glas till rand
och skakade gladt hans hand.
”Nå, käre herre, hvi år från år
ni far den vägen, fast tiden går?”
— ”Du gamle tok, det är mänskolott
att vanka och vandra blott.”
”Men blir ni då ej fullärd en gång?
Säg vill ni tyda ut fåglasång?”
— ”Bah! sådant för mig en småsak är!
Jag konsten att lefva lär.”
”Här mycket ändrats sen ni for sist:
vår gamla kyrkherre ha vi mist,
han dog af ålder.” — ”Nåväl, min vän,
ni fån väl en ann igen.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
