Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur Ljungblommor - Saima kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty skogens rese, dömd att gagnlös stupa
för stormens ras, bär gyllne äpplen än;
och malmen, gömd i hundra sjöar djupa,
förbyts i plog och svärd för finska män;
och flitens verk i dvala än begrafvet,
nu har det väg, nu har det väg till hafvet
och vänder ökadt, hundrafaldt igen.
Och vantrons dimmor, som från öde trakter
de forna trolldomsländer fångat fatt;
det blinda mörkrets tusenåra makter,
som i de skumma porten ned sig satt,
de fly, de fly för hafvets friska stormar
och ljusets solblick, som i fägring formar,
förskingrar och föryngrar nordens natt.
En damm är sprängd. En mur är genombruten,
den nya tidens starka ande går,
ej mer med snäckans gång, i vingen skjuten,
men snabb och rastlös i det gamlas spår.
Och nya krafter, gömda, omedvetna,
okända, kväfda, sofvande, förgätna,
likt källor springa upp ur Finlands vår.
Hvems är den mästarhand, som konstrikt danat
ett verk så stort, hvars vidd ej mätas kan
med siffrors tal, beräknadt eller anadt,
och guld som det har slukat; hvem är han?
Är det en dödlig, nämn hans namn för världen,
att hvarje våg, som brusar öfver fjärden,
åt Saimas stränder det förtälja kan!
Hans namn! Välan, uti graniten rista
två höge furstars minne, fast som den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
