Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 ’ ’ ’■ –––––“–-...................jtø
Samuel von Triewald
en mer än kostbar tid så oförsvarligt spilla,
att Pindi dubbla topp få komma något när,
att träda samma väg, som de tillförne gått,
de sig af samma drift med framgång låtit leda,
de med en skicklig hand sig vist en krans tillreda,
som lika varelse med evigheten nått?
Hvem kan de kransar väl numera skatta sköna,
när man med lagerblad ock plär en skinka kröna?
Den tiden är ej mer, då dygd och skicklighet
i ljufligt hjonelag fick sig med lyckan para,
och mot en sann förtjänst sågs genast lönen svara.
Då var det mödan värdt att heta en poet.
Jag tror visst Maro ej med hungrig maga satt,
när han i verket var en sådan dikt att skrifva.
som skull’ sin upphofsman odödligt minne gifva,
befria en August från glömskans mörka natt.
Ja, om Horatius med vatten läskt sin tunga,
han hade, tro mig fritt, så väl ej kunnat sjunga.
Dock hvar finns nu den man, som, en Mæcenas lik,
ock vill åt skaldesång benäget öra låna,
hvars hägn den, något lärt, kan räkna sig förtjäna,
samt gör en sådan nöjd, jag vill ej säga: rik?
Fast nedrig girighet ej råder i dens bröst,
som vant sin största hug till det, som högt är, vända,
så syns det likväl svårt i nöd förutan ända
rätt bruka sitt förstånd, och det en mager tröst
för den, som fattig är, i evigt minne sväfva.
Hvem vill af hunger dö, att sen i skrifter lefva?
Mot den, mer vetenskap än pengar räkna kan,
i själen har sin skatt, af sinnets håfvor riker,
vor’ han i skicklighet själf skaldeguden liker,
plär lyckan visa sig så hård som en tyrann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>