- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 3. Frihetstidens poesi.Triewald, Lohman, Dalin, fru Nordenflycht, Creutz, Gyllenborg, Bergklint /
127

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»■lUV^h^a^y’bélélÉL.— mmm

Ur Svenska Friheten

där himmel, haf och jord begrips af mänskovett
och Skaparns underverk i minsta stoft blir sedt.

Hon ammar troget upp Socrater och Catoner,
ett Leonidiskt mod och mogne Scipioner:
de fria själars art, gudomligheten lik,
är själfva mörksta vrån på ljus att göra rik.

Med henne kan ett folk i sådan lycka blänka,
som Envåld aldrig rår med största segrar skänka:
hon gör hvar undersåt som kungen trygg och dyr
och kungen dubbelt stor, som slika drottar styr.

Men, Sverge! mödan blir gudinnan så befästa,
att Själfsvåld rubbar ej dess trygghet och ditt bästa.

Tag nu din tid i akt, den milda Fredriks dar,
att stadga Frihets tron, att hon blir evigt kvar.

Gudinna, säg du själf, hvad till din önskan länder!

Vårt hjärta till din tjänst upplifvar vett och händer."

Kring Frihets anlet stod en glans af himlaprakt.
som gaf för döden själf ett ädelsint förakt.

All svaghet gaf hon kraft, med minsta blink hon rörde
till fröjd en dödlig blod, och i siu sköt hon förde
små gudar, Tycke, Lust och allt hvad sinnen rör.

Hon sade: "Drottning, dig med tack jag lyda bör!

Hvad först jag önska vill, är lagen i sin styrka,
en sund, förnuftig lag, som heligt man bör dyrka,
en lag, med hvilken klart en allmän sällhet vinns,
hvaraf ett folk har skygd, hvaraf en kung förbinns.

En lag, som kung och folk med visdoms anda stifta,
för allas ögon ren, kan aldrig färgor skifta;
han är ej af den art, som tvedräktsäpplen bär,
uppretar stånd mot stånd och sist sig själf förtär.

En kung har fått af Gud en dyr, förfärlig lycka:
ett folk att göra sällt, ett folk att lätt förtrycka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:40:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/3/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free