Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof von Dalin
41. PÄ ÄMINNELSEDAGEN AF KONUNG KARL XII: s
DÖD 1738.
I dag för tjugu år vår tid sin början tog,
då med vår gamla dygd den store hjälten dog.
Nu är han som en dröm. Hvem må det ej beveka,
att på vårt lejons graf en hop med råttor leka?
Ack, Sverge, var dock mer i eftervärlden kär!
Ack, himmel, hjälp ett folk, som själft sin ovän är!
Tänk, om kung Karl stod upp och fick vårt väsen skåda,
jag tror vår yra slöts och lagen finge råda.
42. PÄ SAMMA DAG ÄR 1740.
Vår hjälte fick sitt banesår
I dag för två och tjugu år,
men har likväl en arfving lämnat*.
vår ädla Frihet menar jag.
Nu är det tid, som varit ämnadt,
att hon blir gift med Sverges Lag.
Men, kära Lag, när det går an,
så kom ihåg, att du är man,
och håll den skönas eld tillbaka!
Blir husbondrätten hos din fru,
så delar man med dig din maka,
och vi begråte Karl ännu.
43. DE OENIGE KUSKARNE.
”Hör, Lasse kusk,” sad’ kusken Pelle,
”du kör, men kommer ej ur ställe’.
Du gör som kusk platt intet gagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
