Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flF===========———
Lejonet och Bromsen
Att pryda dig jag gjort min flit:
för dig i färgers glans ge alla fåglar sviga.
Men i en fågelsång, min vackra favorit,
glöm ej att tiga!”
12. LEJONET OCH BROMSEN.
”Sämsta kräk uti naturen,
vågar du att nalkas mig?”
ropar kungen ibland djuren
åt en broms, som visar sig.
Bromsen sticknas — mindre våller
eld och låga hos de små.
”Vet du,” svarar han, ”jag håller
hvad du vill, att jag skall rå!
Du är lejon — månn det säger,
att du ej är djur som jag?
Fast du flera lispund väger,
är jag ofta mindre svag.”
Bromsen far, i det han svarar,
midt på Hans Durchleuchtighet:
i det krig, som han förklarar,
ömsom hjälte och trumpet.
Än han sticks, och än han surrar,
än på rygg och än på lår,
än kring lejonnäsan hurrar,
som blir märkt af flera sår.
Mot en djärfhet utan like
lejonet i raseri
väpna vill sitt hela rike,
fyller luften med sitt skri.
Hofvet sig i kulan smyger;
allmän skräck i landet är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
