Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låtit födas på Fyrisvall. Det var Götilda, hvilken, så mycket
hon öfvergick de andra af sitt kön uti höghet, så mycket
öfvergick hon dem också i skönhet. Och alla sina
kropps-förmåner öfvergick hon med sina oskattbara
sinnesegen-skaper och med alla dygder, som hennes stånd och kön
pryda kunde. Hon var hela Mannahems fägnad och
ögon-lust. Digner, som i sin faders tid rådde öfver
Männetuna-skären, låg den sommaren stilla. Det nederlag, som han
året tillförene lidit i sjön, gjorde att åtskilliga vågor svallade
uti hans bröst, och kunde ej förgäta det lejon, för hvilket han
då blödde och det han ärnat den nästa sommaren åter att
uppsöka.
Vid denna tid uppehöilo sig på Fyrisvall tvenne andra
kungasöner, Atle och Seminger, stora till sin höghet, men
ännu större i sina egna dygder. Rekarsnäs vördade den
senare för sin konung och var lycklig under hans regering.
Atle skulle en gång taga riket efter sin fader och sträcka
sin spira allt ifrån Ulfvesund upp till Rutefjäll och
Trane-strand. Bägge begärde Götilda och ville för hennes fötter
nedlägga sina kronor till en morgongåfva och sina hjärtan
till en beständig egendom. Hela Norden, lyftande upp
huf-vudet, väntade med otålighet att en gång få se,
hvilken-dera af dem skulle blifva ägare af det ädlaste smycke, som
de tiderna hade sett. Och lyckan hade sitt nöje däraf att på
ett rum tillhopaföra så många kungasöner, hvilka voro
födda i så åtskilda delar i Atle-ö. Alla voro de i sin fagraste
ungdom och hade snart lagt lika många år tillbaka. Deras
ansikten voro väl åtskilda, dock lyste en lika eld ur deras
ögon, en lika fägring ur deras ansikten, en lika höghet
ur deras åtbörder, och en lika tapperhet hade förenat sig
med deras vackra anseende. Norden skulle i framtiden af
deras möte, liksom af de blidaste stjärnors sammanlopp,
hafva att åtnjuta det käraste lugn och den största
lycksalighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
