Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fl...........■= ......–––––––––– tø
J. H. Mörk och And. Törngren
Samma dag som Alrik — detta afbrutna namn hade vår
nykomna kungason uti sin barndom hos sin fosterfader burit,
och under detsamma ville han nu lefva okänd ibland sina
fiender — kom till Fyrisvall, firade Götilda sin födelsedag,
och den stund han gick in i salen att aflägga sin vördnad
för konungen, begynte man att dricka gudarnas minnen.
Tors skål signades med hammarmärket och blef drucken
till styrka och mandom. Audins minne firades till konungens
lycka. Niord och Frejer blefvo ihågkomna att göra årsgrödan
ymnig och det allmänna lefvernet fridsamt. Brages bägare
gick ikring, de döda hjältarna till ära och de lefvande till
uppmuntran. Skalderna sjöngo emellertid sina dikter om Gefion,
som spände sina söner för plogen och körde Sialand öfver
Gliss-sjön, då Logaren rann upp i det rum där det tillförene
stått; om Branafostre, som dräpt den trehöfdade Järnhös
i sin egen kula; om Bores söner, som dräpte Yme och
gåfvo honom så djupa sår, att all Rymtussasläkten
drunknade i blodet; om Hogne, som sönderslet Sviphalder, när
han förvandlat sig i ett lejon, och log när man skar ur
honom hjärtat. Medan skalderna sjöngo sina dikter med
rena röster, lekte Smider på sin harpa. Han kunde beveka
de hårdaste hjärtan till medömkan och uppmuntra de
sorgsnaste sinnen till fröjd. Ofta hade Äge med de andra små
gudamakter, som bo i det våta, dansat på vattnet, när han
suttit vid stranden och stämt sina strängar. Ofta hafva de
råd-andar, som bo i backar och lundar, samlat sig för honom
och lekt, när han slagit på sin harpa. Man sade det Haboldur
vore hans fader och hade lärt honom att handtera strängar.
Och det att han kunde beveka stenhårda bröst och till lek
och lust uppmuntra halfdöda hjärtan, gaf de enfaldigare
anledning att tro, det stenar och liflösa ting rördes af
hans spel.
Landets täckaste ungdom hade samlat sig kring vallen,
att med sina riddarelekar hedra den, till hvars ära dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
