Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g)-. ––– ...........................................==%
En Kritik öfver Kritiker
är en tanke vida mindre skön än klar. Men jag, min Herre,
bland andra mina sällsamheter, tror icke att man bör säga
något skönt om det gemena.
Och huru mycket gement som verkligen är i detta onödiga
blottande af någons fel och svaghet kan ni sluta — först
af den heliga blygsamhets mörker, i hvilket hvar dödlig
skyndar sig att dölja allt det som han fruktar kan synas
skamligt, och därnäst af den fina räddhåga, som i mera
mänskliga seder hvar och en har för att låta märka, att han
ser det minsta som kunde komma någon att rodna.
Då således ingen dödlig är, som icke ryser för att utvisas
för världen i sin svaghet och i sina fel; då allt det som kan
kallas elände i mänskligheten är heligt och bör lämnas i sitt
blygsamma mörker; då för sina fels skull ingenting göres, och
därför af sina fel ingenting bör dömas; då, tvärtom, allt
vackert och stort företag sträfvar till en merit, till något
i sin art för alla viktigt och välgörande; och då i allmänhet
denna merit är det enda som intresserar världen — så
kommer ni visst, min Herre, med mig öfverens om denna stora
följd af vår tredje lag:
”Att inga andra fel böra, i vitterhet, för världen blottas
än de som hafva en verklig vikt för själfva det sanna och
sköna.”
Och sådana fel äro — icke de svaga auktorers, hvilka
i sin svaghet hafva sin förlåtelse och i allt fall endast i
sin egen krets böra dömas; icke de vidunderliga snillens, ty
dessa blänka själfva såsom alla luftsken och godtgöra oss
rikligen med sitt nya, sitt högst märkliga för vår
upplysning, sitt ofantligen löjliga — utan sådana fel äro: alla
mästares och framförallt alla pretendenters i snillets värld.
Ty, min Herre, endast dessas fel komma i en glans
som kan förvilla, i en höghet som nästan befaller vördnad.
Endast dessa kunna gifva vilda och tyranniska lagar, kunna
skapa sekter, dyrkare och trälar. Och endast dessa hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
