- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
315

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åtminstone synes det ej vara den, som skapas af upptända
passioner, så vida all passion, äfven den ädlaste, leder genom
sin natur först till ytterlighet, sedan till förgängelse. Så
uppkomma någon gång systemer, så falla de tillbaka i sitt
intet; men de, som däri verkat, böra granskas efter den lag
de följt och dömas efter ädelheten af begäret.

Jag är vid det ryktbara riksmöte*, där bland en mängd
af föremål, dem en bristande erfarenhet ej kan mäta, bland
många, dem inbillningen flyr, jag endast fäster mig vid
ett, som underhåller en gladare känslas uppmärksamhet.
Det är det vackra uppträdet, mina Herrar, af lyckliga snillen,
som utbreda stora naturgåfvor för en hel nation, som dem
beundrar. Hvilka röster höja sig i dessa allmänna salar?
Hvad okända behag förljufva styrkan af nordens tungomål?
Man hör Scheffrar och Hermanssöner, man hör flera
tala för en upplyst menighet i ämnen, viktiga till sin natur
och kära ännu för sin nyhet. Hvad borde ej alstras af
rika snillen, väckta af den stora tanken att vårda ett folks
fördelar, eldade af föreställningar om förflutna missöden, om
en närvarande lycka och tillkommande farligheter? Ännu
skymtade för deras syn i sorgsna vålnader de eländen,
som från Ukränens öknar öfversvämmat ett tröttadt
fosterland. De glömde kanhända, i häpnadens synvilla, att dessa
olycksfall redan stodo häftade i en försvunnen tid, och togo
för deras sanna väsende skuggorna, som stucko sig upp
och sväfvade öfver framtiden. Men själens intryck var

sant och utbröt i tal och skrifter, hvilkas då ovanliga smak
och styrka gjorde ära åt tiden och deras författare.

I upptäcken, mina Herrar, bland de främsta af dessa
utmärkta män grefve Hermansson. Det var här de lyste
i fullkomlighet, dessa snillets egenskaper, som stadgade
* 1755 och 1756.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free