- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
356

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ö=







vitterhetens än för dess egen skull. Han satte värde på
kännares bifall, utan att göra sig möda att söka det, och kände
en verklig plåga från denna klass af beundrare, hvilka med
besök och ärebetygelser likasom belägra snillen och
borttaga en dyrbar tid. Ensligheten eller några vänner voro målet
för dess begär. Dess behof voro få och inskränkta och
hvad han ägde alltid tillräckligt. Den, som skulle hafva kallat
honom en känslofull vis, hade i tvenne ord målat hans
karaktär.

Redan i de yngre åren hade Kellgren en svag och
vacklande hälsa. Vid sexton års ålder fick han en svår feber,
som tycktes lämna följder på dess bröst. Kanske hade en
jämnare och starkare rörelse kunnat förbättra en af naturen
svag sammansättning, som däremot af stillasittande,
arbetsamhet, hufvudbry och täta sinnesrörelser försämrades. Den
största ordentlighet och varsamhet och den ömmaste vård af
en skicklig läkare, som tillika var dess vän*, kunna snarare
sägas hafva utdragit med döden än förlängt lifvet.
Bräcklighet och sjukdomens beskaffenhet emotstodo all hjälp, och
den otålighet plågorna födde gjorde dessa ännu mera
kännbara. Den dag, som skulle beröfva Sverige ett af sina
största snillen, inföll den 20 april 1795. Kellgren slocknade
stilla och frimodigt. Efter dess eget förordnande fördes
han i tysthet till vår allmänna moder, jorden. Hans
begraf-ning hade det utmärkta, att den bevistades af ingen, som
icke älskat honom, medan han lefde, och då med en
sorg-bunden tystnad eller varma tårar beklagade hans död. Tolf
af dess vänner hade låtit prägla en skådepenning**, som
utdeltes. De ämna äfven med en minnesvård utmärka det
rum på S:t Jakobs kyrkogård, där hans ben djupt ner i

* Assessorn Henrik Gahn, i hvars hus han fiera år bodde.

** Denna penning föreställer å ena sidan Kellgrens bröstbild med
om-skrifvet namn; å den andra läses: Poetce, Philosopho, Civi, Amico Lugentes
Amid. MDCCXCV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free