Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SENGUSTAVIANERNA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fl "... . $
Tal vid Invigningen af en ny Begrafningsplats
alla årstider, skola gifva sin rika äring. Si, skördemannen
håller skäran i sin hand — och allt kött är hö, och all dess
godhet är såsom ett blomster i markene. Intet skonar han,
intet undantag gäller. Det nakna strået och det fulla axet,
den veka stängeln och den starka stammen, den gröna
brodden och den gula säden — allt faller. Unge och gamle! lyften
upp edra ögon och besen denna mark, som redan hvitnar till
skörd. I ären skörden; skördemannen är döden . . . Mogne
eller omogne! af jord ären I komne; jord skolen I åter varda.
Högtidlig är stunden. Samlen edra tankar att fira den,
I män och kvinnor, föräldrar och barn! — Från den gamla
fädernestaden äro utgångne edra vise och edra äldste, edra
domare och edra herdar: de äro komne att lägga grunden till
en ny stad, hvars murar skola stå trygga, hvars hyddor ej
skola behöfva att försäkras mot eld och våda, på hvars gator
intet rop skall väcka de sofvande och mellan hvars grannar
ingen tvist skall uppstå. På dess lugna område skola boningar
tätt invid hvarandra byggas, — trånga boningar: dock fån I
alle rum; låga boningar: dock skolen I där, både höge och
låge, väl trifvas tillsammans; snarbyggda boningar: dock
varaktiga som jorden, starka mot tidens åverkan, tjänliga att
bebos i både somrar och vintrar. Korset, som trycker och
pröfvar, skall icke följa eder dit ner; det skall ställas vid
ingången, såsom den lames krycka, hvilken gjort sin tjänst
och ej längre behöfves. Ingen gråt och ingen klagan skall
höras där: de tårar, som falla på edert stoft, om I förtjänat
dem, skola ej oroa eder; de skola tyste blanda sig med
himmelens dagg, som hvarje vår uppfriskar gräset på eder
mullhög, eller blommorna, som edra vänner där plantera och
några stunder vårda, tills de komma ned till eder.
Och den stilla staden är ju redan byggd! Dess våningar
stå inredda och vänta på eder. Huru snart kommen I,
utflyttande nybyggare! — I veten det ej, eller viljen kanske
ej veta det. Men, ack, huru snart skolen I ej komma! Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>