Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på vers, togos skalderna i anspråk. Gustaf höll sig för egen
del till prosan; under 1780-talet tillkommo ett tiotal dramer,
mestadels med ämnen från svenska historien och gärna så
anlagda, att någon af våra kungar uti dem framträdde såsom
en patriotismens och humanitetens målsman. Den lånade
intrigen föranledde väl ofta afsteg från den historiska
sanningen, och med tidsfärgen var det inte mycket bevändt, men
dessa stycken röjde en god blick för hvad som gjorde sig på
scenen, och allt det främmande godset var samarbetadt med
stor skicklighet.
Stundom kan också i språket röja sig en fläkt af patos,
som rycker med. ”Det är ej den minsta mission dikten har,
att vara en bikt för alla de själens önskningar och behof,
som lifvets förhållanden ej låtit skalden gifva verklighet.
Hvilken världsklok människoföraktare Gustaf III genom
omständigheternas makt blef, en cyniker af Fredrik II:s art
var han aldrig. Alla dessa idealbilder af konungen-räddaren,
konungen-försvararen, konungen-rättskiparen och lyckliggöraren,
som förekomma i hans skådespel, vittna om de höga
och innerliga drömmar han från ungdomen förbundit med
sitt kall.” (Levertin.)
I Gustaf Adolf och Ebba Brahe, hvars språkliga dräkt
är Kellgrens verk, förekomma en del folkscener, hvilkas lyrik
delvis står i skuld till dansken Ewald, men att den folkliga
tonen anslagits och äfven träffats i dem, det är konungens
förtjänst, icke den aristokratiske skaldens.
Sin största framgång vann Gustaf med Siri Brahe och
Johan Gyllenstierna, uppförd 1788, en fyndigt hopsatt och
ledigt utförd intrigkomedi.[1]
Den högre komedien är annars inte starkt företrädd.
En social tendens finner man i ett par lustspel, hvilka vända
sig mot den mysticism, som nu florerade äfven bland bildadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
