Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fl " ■ — —■- ....
Ur Svenska Sprätthöken
Bertil.
Junkern här begärte att få röka en pip tobak, herr
grefve.
Grefve Hurtig.
Junker mej hit, och junker mej dit, den som vill röka
tobak, så har han väl tid att gå och söla i ett annat rum. Ack,
hur litet folket veta att lefva i detta landet.
Junker Torbjörn.
Trå dej för ölsinne du har, det lär intet vara af det
bästa slaget, märker jag; jag vill intet lägga mej i slanger
med honom heller, fast han just intet ser så ut, som skulle
han lura många. Nå si, hur han sprätter!
Lägger pipan ifrån sig på bordet och ser noga på grefve Hurtig, som
emellertid går och hvisslar, men sätter sig hastigt vid bordet utmed junker
Torbjörn, som därvid stiger upp och ställer sig häpen.
Grefve Hurtig
tar junker hastigt i hand, rycker honom neder igen på bänken.
Asseyez-vous, mon ami.
Junker Torbjörn.
Hör ni, om ni vill ta folk i hand, så ta på ärligt svenska.
Jag förstår intet ert utländska språk, och intet vill jag förstå’et,
det är mer det.
Grefve Hurtig
sätter handen under sitt kindben och beskådar junker.
Ha ni rest, min vän?
Junker Torbjörn.
Jag är hvarken er vän eller ovän, och ingendera vill
jag vara. Junker Torbjörn heter jag; vill ni tala med mej,
så kalla mej så, hvar ock icke, så kan ni ha rätt så litet
otaldt med mej, som jag har med er.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>