Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Gustaf Adolf och Ebba Brahe
En liten menlös tärna,
som går att ta sig man,
har mycket i sin hjärna,
som nog bekymra kan.
Det språnget ifrån flicka
till hustru är ej lätt:
man vill sig gärna skicka
på allt försiktigt sätt,
men vet ej minsta pricka
af skyldighet och rätt. —
Bör blygsamheten kväfva
den röst på hjärtat rår?
Bör kärleken ej bäfva
för blygsamhetens sår?
Månn älskarn bör beveka,
när mannen pocka tör?
Månn kyskheten får neka
hvad nöjet skänka bör. —
Hur svårt att vägen leta,
där man ej spåret har,
och hjärtat söker veta
hvad ej i tankan var.
Men lät ej ett fåfängt bekymmer dig röra!
Din brudgum rätt gärna lär ge sig besvär
att snart för sin hustru påtageligt göra,
hvad ej för hans fästmö begripeligt är.
Maria
med ömhet hela scenen igenom.
Ack! skall ej mitt hjärta sin fruktan förklara?
Min Sven är i fara,
min Sven är ej här!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
