Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan
med skämt och hurtighet hela scenen.
Nej, hör på den tokan, som talar om fara!
Är segern ej säker när kungen är där?
Maria.
Att endast den grymme sitt lif velat spara
den helgade dag, då vårt bröllop var när!
K a t r i n a.
Hur bad jag och sade: min gosse! lät vara,
blif hemma! din lycka, vår ro det begär.
Han svarte: men hedern befaller mig fara,
det finns ingen lycka, där hedern ej är.
Johan.
Ja, rätt så, min gumma!
Ja, mitt barn, rätt så!
Kan en knekt försumma
att i drabbning gå,
när en älskad trumma
ropar: vän, gå på! ?
Bör en svensk förbida
någon flickas hand,
då han vägrat strida
för sitt fosterland?
En svensk ej förfäras. . .
Maria.
Men hjälten kan dö.
Johan.
Hvad ädlare död kan af hjälten begäras?
Då skall man med lagrar hans aska beströ,
Hans minne skall äras . . .
Johan Henrik Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
