Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^==~^======^^Q^± . tø
Ur Gustaf Adolf och Ebba Brahe
Maria.
Hans fästmö skall dö.
Mar. Hans fästmö | c . , ,<>....
„ taä t 11 u \af sorg och saknad fortaras,
Kat. Då skall hon | b
förtäras och dö.
Johan.
Men hör dessa krukor, som drömma om fara!
Är segern ej säker när kungen är där?
Maria.
Man kan för sitt mod, men för lifvet ej svara:
den tappraste faller, när ödet begär.
Johan.
Men kan ej försynen hans dagar bevara?
Och är ej den tappre för himmelen kär?
Maria och K a t r i n a.
Ja, måtte försynen hans dagar bevara,
I älskandes lycka I .. , . . ....
{ ... ... > ar himmelen kar!
( moderlig omhet J
om
Alla tre
tillsammans.
Att fly till dess godhet vår skyldighet är,
vårt hopp, vår tröst, vår skyldighet är.
Kor af fiskare.
Stormens vreda ilar
hafva kväft sin harm,
böljan stilla hvilar;
sträckom våra kilar
kring dess lugna barm.
Rika fält, hvars gröda
mättar strandens barn,
12. — Nationallitteratur. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
