Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kammare måste vi stiga upp i en annan våning samt därunder passera
en salong, där ett piano stod. Knappt hade Geijer fått sikte på
det samma, förr än han yttrade: jag skall spela för dig — och
sprang bort till instrumentet. Inom några ögonblick hade för honom
musikens ängel öppnat sina rymder. Den ena fantasien aflöste den
andra; ljufva, smältande och omväxlingsrika tonbilder smekte mitt öra.
Efter att omkring en half timma ha varit upptagen vid pianot,
steg han upp och gick till ett öppet fönster. Hans blickar voro
fuktiga och ett svärmande behag öfvergöt hans anletsdrag med sitt
skimmer. En lång stund stod han tyst vid fönstret och såg ut
öfver nejden, som badade sig i månskenet.
*
Geijers poetiskt fruktbara tid hade ej varit lång, knappa
sju år, tillfällighetsdikter af yttre anledningar oräknade.
Fram på 1830-talet, då han hunnit de femtio åren, väcktes
åter hans sång. Hvad han nu diktade, hade sin egen karaktär,
det var små bekännelser, enkla visor, burna af en hjärtlig
stämning, stundom också med en innebörd af praktisk
lefnadsfilosofi. Man har i dem funnit ett släkttycke med Goethes,
men detta bör dock ej för starkt betonas. Man erinras nog
om att de Geijerska visorna uppstått som text till en melodi;
blott ett par hafva Goethes fasta form. I alla fall är
jämförelsen befogad; de höra till den mest omedelbara lyrik vår
litteratur äger. Att de göra ett så djupt, personligt intryck
på oss, beror ej blott på hvad de säga rent ut, utan ock på
hvad vi själfva lägga in i dem af vår kännedom om Geijer,
— och fallet är nog det samma med Goethes dikter af denna
art. I hållningen närmast de sistnämnda står På Nyårsdagen
1838, som i sin knapphet öppnar ett helt perspektiv öfver
Geijers inre och yttre lif vid denna tid.
Det sista decenniet af Geijers lefnad fick sin nya prägel
af hans förändrade ställning till samtidens politiska och
samhälleliga frågor. Hans eget kynne och hela den omgifning,
hvari han lefde i Uppsala, hade anvisat honom en plats bland
de konservativa; jämte Hans Järta var Geijer hufvudmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/snl/8/0033.html
