Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motsatt anda. Skulle vi emellertid bedöma den nya tiden
efter dess tecken inom vårt fädernesland, så vore i sanning
våra förhoppningar för framtiden betänkliga. Vid första
påseendet skulle det tyckas, som vi endast utbytt den ena
ytterligheten emot den andra; och när skälfvan öfvergifvit
oss, har feberyran infunnit sig. Tillhörde det fordom hvarje
upplyst man att tro på intet, så är det tvärt om nu hans
skyldighet att tro på allt, i synnerhet på det vidunderliga och
orimliga. Ägde fordom ingenting annat ett värde, än det
som var nyttigt, så är nu tvärt om allting förkastligt, som
olyckligtvis duger till något. I religionen prisar man med
rätta dess upplyftande kraft och den kristnas företräde
framför alla möjliga; men man betraktar den ingalunda, som
den bör betraktas, såsom en ensak för känslan och tron,
utan såsom en bilaga till ett metafysiskt system för dagen,
i hvars former kristendomens höga mysterier med all möjlig
dialektisk klyftighet inpassas och inskrufvas. Med ett utnött
konstgrepp bevisar man systemets sanning af dess
öfverens-stämmelse med kristendomen, och kristendomens åter af
dess öfverensstämmelse med systemet. I vetenskapen yrkar
man med rätta på allvar och grundlighet, men klarhet och
reda förafskedar man; man antager som trosartiklar de
lösaste hypoteser, man lefver af fraser, man föredrar det
enklaste, det trivialaste i ett slags orakelspråk och skrifver
vetenskapens Dagligt Allehanda — i chiffer. Man åberopar
sig i de torraste spekulationer på egna åskådningar, på
visioner och hänryckningar, som man fordom trodde tillhöra
endast profeten eller skalden, men som nu blifvit äfven
andra, mera prosaiska naturers lott. I konsten fordrar man
med skäl det djupa och betydningsfulla; men till prof härpå
vill man påtruga oss — oss Nordens söner, med den klara
himmelen öfver oss och den väldiga, skarpt bestämda naturen
omkring oss, oss arfvingarne af Saga den Djupaugda, ett
kraftigt Valhallabarn med skarpa ögon och friska lemmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>