Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påminna oss de stunder, vi fordom tillbragt tillsammans. Då
vilja vi äfven påminna oss denna stunden och glädjas, att
dess bitterhet är förbi. Farväl, farväl!
* * *
UR BREF.
Till E. G. GEIJER.
Lund den 17 februari 1811.
Nå, hvad tänker du om tidens vittra partier, och hvad
säger man hos er därom? För min del tycker jag det är
skada, att en god sak skall så bortfuskas. Det är ohöfviskt
att skälla, när man kunde tala. Ännu olyckligare synes det
mig, att en revolution i vitterheten vill börja från den
teoretiska sidan, utan att vederbörande äro i stånd att bevisa sin
tro med sina gärningar. Ty om jag undantager A. (hvem
är det?*), som tyckes ha mycken talang för poesi, så är
ju allt det öfriga uselhet. Äfven själfva teorien ur de tyska
kompendierna kan vara mycket att observera vid. Åtminstone
har den, som vi se, i Tyskland frambragt nästan ingenting
annat än galenskaper, äfvensom allt i denna väg som endast
och allenast är till såsom en bilaga till teorien. Är det icke
dessutom en absurd idé att vilja införa grekiska, romantiska,
nordiska eller hvad föråldrade former som helst i poesien,
och måste icke denna alltid i afseende på det yttre vara ett
idealiskt organ af tiden och således växla med den? Är det
det minsta orimligare att äfven vilja skrifva vers på grekiska,
lingua romana eller götiska? Huru skall någonsin en
nationalpoesi kunna uppkomma, då man inskränker sig att ideligen
kopiera aflagda former, som aflades just därför att de ej
passade tiden, och ur trångbröstade teorier bevisa deras nöd-
* Att erbom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
