Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finge vind i seglen. Jag har känt det vid hvarje återseende
af min fädernebygd.
Om jakten har jag ej stort att förmäla. Den gick sin
gång mig förutan, tills frukosten samlade oss i en vacker
skogsbacke, och en kort hvila gaf nya krafter. Jag föreslog
då en längre vandring öfver de skogar, som skilja
Uddeholms-verken från Rämens bruk, beläget på gränsen emellan
Värmland och Dalarne. Tvenne fågelskyttar läto förmå sig att
med mig taga denna väg. Vi gingo åt öster. Det öfriga
jaktsällskapet förlorade sig snart åt ett annat håll. Vår väg
var för lång att tillryggaläggas på en dag. Vi tillbragte natten
i en hölada på skogen och fortsatte vår vandring, väckta af
en ny, den härligaste morgon.
Det östra Värmland — den egentliga Värmlands bergslag
— är till sitt skaplynne skiljaktigt från landets västra och
mellersta del. Det är det senast odlade, emedan det genom
sin mångfaldigt brutna belägenhet satt de mesta svårigheterna
emot mänsklig odling och gemenskap. Också är det endast
järnet, som genom dessa berg och dalar kunnat bryta bygd.
De långa, genom allt mer sig öppnande höjder fortsatta
dalsträckningar, som bilda bäddar för de stora strömmar, som
eljest öfver allt dela landet från norr till söder, återfinnas ej
här; däremot stöter man öfver allt på grupper af större och
mindre sjöar, förbundna genom åar eller sund, hvar och en
med sitt omgifvande bålverk af skogkransade berg. Det hela
är liksom en uppe i bergen inkastad skärgård. I en dal mellan
sådana vatten visade sig om aftonen för oss det trefliga
Rämen med sina höga lummiga träd, som skugga gården,
omgifven af lundar (grönskan har i bergslagen en egen
liflig-het), och med gärden, där grönrågen prålade i all sin för
ögat så välgörande prakt; längre bort sågos verkstäder af alla
slag, uppfyllda af en idog människoskara; i själfva gården
huset fullt af barn, och en glad ungdom svärmande kring alla
backar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
