Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är dock visserligen att le åt. Det är så alltid, att jag skall
föras för långt, föras tills jag icke vet hvart och hvar.
Jag är ingen mjältsjuk stackare, men dock en narr,
hvar-öfver man kan le och gråta, allt som man behagar. Jag är
barnslig — och icke alltid ett gladt barn . . .
Tusende hälsningar till farmor, moster, syskonen,
Kjell-mark, Troilis — med barnslig vördnad är mina hulda
föräldrars lydige
E. Gust. Geijer.
Söndagskvällen den 18 oktober.
Till SYSTERN JEANNE MARIE.
Uppsala den 9 mars 1805.
Sjung med mig, min bästa Jeanne Marie: nu kan du
låta din tjänare fara i frid. Jag har hört Requiem, min
bästa syster, och jag kan ej beskrifva för dig, hvad jag hört,
utan ber dig tänka på himmelen och alla änglar, tills du
själf får erfara, hvad som ingen penna kan uttrycka.
Jag har varit i Stockholm två gånger. Den första
gången var jag ej så lycklig. Man hade talat både om
Requiem och Skapelsen; men ingendera blef af.
Böndags-afton, fredagen klockan 12 fick jag Calles bref, att Requiem
ändtligen skulle gifvas. Jag hoppade af glädje, och redan
kl. 2 sutto jag och min reskamrat Löwenhielm i slädan.
Oförmodadt hade den åter blifvit uppskjuten, och vi måste
vänta ett par dagar; men till belöning fick jag också höra
en repetition, således hela musiken tvenne gånger. Med
partituret i hand, som jag lånt af Silfverstolpe, följde jag
med not för not, så mycket jag kunde för tårfulla ögon:
och det var, som om jag stått på en strand i mörkret, och
ett osedt haf af mäktiga harmonier brusat emot mig och
hotat mig. Någonting så allsmäktigt, som kommer män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
