Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla.
ordentligt vilja vi förtälja . . .
Mamma, nu
A n e m o t i s.
Tyst!
Jag får ändå visst ingen reda på er,
förrän I ätit, druckit, sofvit ut. —
Men har då ingen sett på vägen till
den stackars Zefyr?
Vindarna göra nekande åtbörder.
Långt på natten redan
det lidet är; jag börjar just bli ängslig.
Hvad orsak vållar väl ett sådant dröjsmål?
Zefyr, en liten skön gosse med långt, ljuslockigt hår och
hvitskim-rande vingar, står leende i grottans ingång. Han är klädd i en tätt åt
kroppen sittande, liffärgad dräkt, med ett fladdrande skärp af silfverskir; på
hjässan bär han en krans af mångfärgade små blommor, inflätade mellan
halft utspruckna törnrosknoppar, öfver vänstra armen, sammanvecklad, en
liten ljusgul kappa. Bakom honom synas sju vindar af ännu mindre storlek,
alla af ett barnsligt och täckt utseende.
A n e m o t i s.
Ack! se, där är du, Zefyr, söta gosse! —
Själfsvålding, hvad du gjort mig oro! — Säg,
hvar du så länge dragit ut på tiden?
Zefyr skyndar sig fram och omfamnar henne. Ljumma fläktar sprida
sig åt alla sidor och förmildra småningom grottans kylighet.
A s t o 1 f
sakta, stickande hufvudet framom skärmen.
O, hvilken tjusande gestalt! Ett barn
af tio år han syns, och ur hans ögon,
två himlar målade i miniatyr,
en molnfri oskuld oförgängligt småler.
Kupido själf var hälften ej så skön.
Hur täckt kring hals och axlar sidenhåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
