Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin gullflod krusar! Och hur ljufligt röras
beständigt på hans vingar af och an
de fina, späda fjädrarna, som skifta
ur hvitt i blekrödt och i himmelsblått! —
Ja, äfven dig jag såg i forna drömmar;
och du mig förde fjärran bort, långt bort,
till outsägeliga öden!
A n e m o t i s
till Zefyr.
Tala!
Du nog mig smekat har. Jag är ju god
igen, som jag, tyvärr, mot dig är alltid.
Gif hit din lilla kappa! Hon skall torkas.
Du har väl glömt dig, efter vanligheten,
kvar på din ö?
Zefyr.
Lycksalighetens? Ja!
S u n n a n.
Han är sig lik, den gynnarn! Och ändå
du aldrig, mamma, nänns att banna honom.
Zefyr.
Hulda moder, banna ej din trogne son,
att så sent han ofta kommer därifrån!
Bröder, om I sågen blott en gång min syn,
flydde hvarje rynka edra ögonbryn!
Var mitt vittne, östan, du, som själf ibland
har med mig besökt Lycksalighetens land! —
ö, där allt, hvad jorden sig som skönt har tänkt,
härska får, af tiden evigt oförkränkt;
där hvar gårdag hviskar till hvar morgondag:
”Broder, du blir ännu mera säll än jag!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
