Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifvets första rytmer åter väckas,
och odödlighetens Hebe råga
med din hand föryngringens pokal.
*
Fattar dig en ljuf, oändlig längtan,
en, lik anderöster, hemlig trängtan
efter en, fast blekt, erinrad bygd?
Minns du, när en gång vi sågo kvälla
världar, gullstoftlikt, ur ljusets källa,
då vid skönhetsfloden våra själar
kysstes under himlalindars skygd?
Ja, det gifs en evig ungdoms minne,
klagande i djupet af vårt sinne,
att ej jorden stillar dess begär.
Säg ej därför, att dess drömmar dåras!
Hjärtat för att luttras måste såras;
tiden måste pressa känslans drufva,
tills att endast vinet öfrigt är.
Snart vi återgå till fosterlandet,
snart det brister, detta trånga bandet
af en sinnlig rymd, som skymt vår syn.
Och när stjärnorna i kretsar sjunga,
tingens urgestalter kring oss ljunga,
skall i skönhet och musik försmälta
hvarje bild från jordens töckenbryn.
Stundom dock, när eftersommarnatten
månklar öfverslöjar skog och vatten,
lockas hit vi till besök ändå.
Silfvermolnet, som oss bär, då blänker,
vandrarn hör vår forndagssång och tänker:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/snl/9/0252.html
