Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FÄDERNESLANDET.*
Natten mellan den i och 2 juli i 8 i 7, under öfverfarten från
Ystad till Stralsund.
Farväl, du jord, så dyrbar för mitt hjärta,
du vittne till min barndoms frid, farväl!
Du flyr — och moln din gröna slöja svärta,
dock evigt nära står du för min själ!
Än sänder du en blick igenom natten,
ur grånadt afstånd vinkar mig din hand —
Välan! — Omkring mig himmel blott och vatten! —
Ett långt farväl, du moderliga land!
Framför mig, skum som framtiden, som döden,
i töcken hvilar nu en okänd kust.
Mig vänta nya syner, nya öden
och nya band af smärta och af lust.
Dock, nesligt må min varelse försvinna,
som aska hvirflas bort i vind och flod,
om detta bröst förglömma kan att brinna
för hvad det älska lärt i Svitiod!
Låt, hviskad fram af dina skogars toppar,
till alla vänner vandrarns hälsning nå!
Skrif, nord, med aftonrodnans purpurdroppar
min trohets längtan på din himmel blå!
Men framförallt, o, kransa rik och fager
min moders graf, du minnets rosengård,
och låt ett paradis vid månans dager
i dagg och vällukt smycka hennes vård!
* Då Atterbom, efter en häftig strid med den gamla skolan och dess
vapendragare Wallmark, begaf sig till Tyskland och Italien för en tid af
två år. På den vittra striden syfta några af stroferna. Utg. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
