Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTER.
TILLÄGNAN.
Tungt det alltid var för älskarns bröst
tolka sina kval i sångens röst
för sin Laura, ohörd och förskjuten,
tungt att ägna blommorna sin vård,
som han satt i hennes blomstergård,
mången se i hennes lockar knuten,
men likväl från hennes hjärtas val
se blott sig ibland rivalers tal
evigt och allena utesluten.
Först för din skull, dyra fosterbygd,
späd jag lyran tog i lundens skygd,
fattad af din skönhets ljufva välde,
då dig, sommarklädd, jag stundom såg
stänkande på gräsets bädd den våg,
du för klinten ner ur urnan hällde,
eller du vid månans ljusa brand,
prydd med diamant och pärieband,
dig om vintern för mitt öga ställde.
Nog — jag sjöng och sökte ingen lön,
hyste blott en enda okänd bön,
i ett blygsamt hjärta tyst bevarad.
Men en jätte, nöden, kring mig höll
mig min bön i rädslan undanföll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
