Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om i kaos en värld fölle tillbaka ner,
från en rullande sfär sänktes dess återljud —
till de lyckligas öron
blott en susning då bröte sig.
Skygg, du kedjar mig fast, Laura, med flätad famn.
”Du kan segra, men var skonsam,” du stapplar fram,
”och ej bjud mig att rodna,
när ditt namn jag erinrar mig!”
Hvad, min Laura mig ber, lätt mot min skuldra böjd?
Hvad, hon djärfs ej se upp, rädd för mitt ögas bön?
När mitt anlete suger
Lauras gråt, kan jag tveka då?
Nej, blott helgande röjs kärlekens första fläkt,
och ur ynglingens bröst, likt ur en sluten knopp,
framgår sanningens blomma —
dygden — tecknet af himmelsk börd.
Ljufva minnen af min flyende ungdoms vår,
ack, med färgernas prakt klarnen bekymrens natt!
Stån, likt skyddande änglar,
kring min bädd, när jag slumrar in!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
