Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att göra än passa er? Hon ska stå i bon och expiera eller
sitta på virandan och virka, när hon har tid.
— Nej, men Frans, sade Hanna, nog vet du att jag gärna
vill––––
— Men si, nu är det frågan om vad j a g vill.
— Det kvalmar me å höra de, sade gubben, men kanske
fru Adamson vill ändå göra sig så gemen och fly mig
mjölkakrukan?
Hanna gjorde som han bad och frynte litet åt dess ruskiga
utseende. Hon tog med sin rena näsduk och torkade av de
värsta skovorna, där gubben skulle dricka.
Frans stod otålig och såg på.
— Gubben har levt i smuts i sjuttiosju år och mått bra
av det, sade han. Så bry dig inte om att införa någon
ny-modig renlighet här nere hos de gamla i stugan. Annars får
du vara så go ve di som du vill.
I köket uppe i stora byggningen stod gumman och trätte
för pigan över Hanna, som inte tagit nyckeln med sig. Hanna
låtsades inte höra, hon steg in och framförde sin hälsning från
mor om en kopparkittel mor behövde till låns för bröllopet,
och så var det så, att mor inte ägde mer än ett halvt dussin
silverskedar, och så många var bara prostens och pastor
Sime-liuses och länsmans — — —
— Det är jag, som har nyckeln till silvret, sade Frånse.
— Fly mig na då, bad Hanna, så ska jag ta fram själv,
vad jag behöver — — —
— Ska du ge henne nöckeln, skrek gumman, när hon inte
en gång tör ta sin med sig hit!
— Var lugn, mor, sade Frans, den nyckeln behåller jag,
och jag ska ta fram vad som ni tränger.
Hanna blev stående när han lämnade köket och såg sig
om. Det var inte så vackert som det därhemma, på långa
tag. För det första var det inte så rymligt, och inte alls så
hemtrevligt. Här stod en vanlig kokspis med kupa i stället
för den stora välvda vita murspisen därhemma som sköt ut
i en väldig halvcirkel i rummet. Den var ju gammaldags förstås
och tarvlig, men där fanns plats för allting på tegelmuren
och den hamrade järnplattan, och kaffe och allting höll sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
