Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Madam Fallström neg, och då föll underkjolen.
De lade sig i sängen.
Märkvärdigt så ljust det var, stack riktigt i ögonen. Inte
gott att somna då. Om man skulle sätta för en tidning?
— Hör du, sade madam Fällström. Tänker du köpa
henne av finn-Noræus?
— Jo, hade tänkt det.
— Si åt att du får en som går med andra eller tredje
kalven.
Det vart tyst länge igen.
Fällström vände sig med en knyck rätt mot henne.
— Tänk, käring, vad jag frös att ligga hos Nordins. Då
man haft fotterna åttill varann i snart femti år, så vill det
bli kallt ensammen.
Hon skrockade belåtet.
Så lade de fotterna åttill varann, och nu dröjde det ej
länge förrn de so vo.
Men i sin lilla lådsäng låg Albina och knep ögonen smala
upp mot taket.
Hon hade setat hela tiden i vrån, inte alls gått fram utan
bara sträckt på halsen ett tag, då morfarn räknade
papperslapparna.
Jaså. En ko. Kanske var hon brokig, hade stora röda
flasor och såna där blanka knappar på hornen? Om ingen
ville se ändå, när morfarn kom hem med kon!
Tänk då, när moster Bedas lill-hjärta var här nästa gång!
De sutto väl i sandgropen tillsammans och hade
glasbitarna.
— Gissa om vi har nån ko, lill-hjärta? skulle hon fråga.
— Nää! Tror du inte jag vet, att ni bara har en get och
en bockkilling!
— Joo, skulle hon svara.
Och så skulle de leka länge, länge. Sätta dockorna runt
omkring.
Men efter en lång, lång stund:
— Kom, lill-hjärta, ska vi gå och se, om han har fått
nå längre horn, bockkillingen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
