Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
idé. Den senare har, som jag anmärkte, haft en ännu längre
väg att tillryggalägga: de etnografiska undersökningarna,
forskningarna i folkpoesiens hävder m. m. voro de teoretiska,
amerikanska och franska revolutionerna de praktiska
förberedelser, i senare hälften av adertonde seklet, som först
banade väg för den sanningen, att nationen är det primära,
staten det sekundära, och i våra dagar har omsider en svensk
tänkare lagt nationalitetsidén till hörnsten för statsfilosofien.
Det som under vår och den föregående generationens ögon
tilldragit sig i Grekland, Italien och Tyskland, det som
förberetts i Skandinavien och det som börjat röra sig i den slaviska
världen, har också tvungit statsmännen att erkänna den s. k.
nya folkrättens tillvaro.
Men allt hävdvunnet, allt det som ingår i den andliga
atmosfär, vari människan växer upp och bildas, har en
överväldigande inflytelse på de flestas åskådningssätt, även när
deras bättre insikt nödgar dem att däri erkänna en
orimlighet, som saknar varje skymt av ideell raison d’étre. Ännu
betraktar man därför med fördomsfull vördnad staten, men
glömmer nationen; ännu avgudar man formen, men förbiser
innehållet; ännu tillbeder man reglementet, men ringaktar
livet. Från denna stats politikens ståndpunkt utgå å ena
sidan den kungliga absolutismens anspråk, å andra sidan
helstatsorganisationer, som i dynastiskt intresse hopkoppla
skilda folk till en onaturlig och olycklig förening; från
folk-politikens synpunkt äro de förre som de senare ogiltiga.
I detta överskattande av staten och tillbakasättande av
nationen har även den ryktbara politiska dogmen om flera
statsmakter i samma stat sitt upphov. Som bekant, äger
denna teori ej synnerligen gamla anor. Filosofen John Locke
i senare hälften av sjuttonde seklet åtskilde i sitt arbete On
civil government den lagstiftande, den verkställande samt
— vad han kallade — den ”konfederativa” makten, med
vilken sistnämnda han förstod statssuveräniteten i förhållande
till andra stater, således en del av det som eljest vanligen
inbegripes under namnet verkställande makt. Men den som,
om icke grundläde läran om flera statsmakter, dock med
fransmännens vanliga företrädesrätt gjorde henne populär var,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
