Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhällsklass i högst väsentlig grad till huvudstadens förkovran.
Den gav ock anledning till en förändring av dess yttre fysionomi,
i det att nya, praktfulla adelspalats — såsom Oxenstiernas,
De la Gardies, Wrangels, Bondes m. fl. — nu började att resa
sig vid sidan av den äldre tidens anspråkslösa borgarhus. Adeln
under senare delen av 1600-talet hade onekligen i viss mån
blivit en annan än förut; den hade allt mer blivit en civil
äm-betsmannaklass, eller rättare: först nu uppstod det en civil
ämbetsmannaklass, vilken visserligen var adlig, men till en
icke ringa del rekryterades av borgarsöner, vilka erhöllo adlig
sköld. Den äldre vasatiden hade sökt att skapa ett
ämbets-mannastånd, men icke nått längre än till den ringaktade, om
ock fruktade skrivarklass, vars mest typiske representant är
Göran Persson. Först under Gustaf Adolf och ännu mer under
förmyndareregeringen börjar adeln att övergå i civil statstjänst.
Ifrån att hava varit oberoende, kring hela landet spridda
jordbrukare bliva frälsemännen nu företrädesvis civila och militära
ämbetsmän. Bedan under Kristina stiga de ofrälse Johan
Skytte och Adler Salvius till rådsherrar på grund av civil
duglighet, och under Karl XI följas de av otaliga andra —
Lindsköld, Björnklou m. fl.
Denna civila ämbetsmannaadel, koncentrerad i
huvudstaden, förmögen och bildad, hade naturligtvis en helt annan
betydelse för det litterära livet än den äldre tidens i regeln
obildade, jordbrukande frälseklass. Först med dessa civila
ämbetsmän erhålla vi en litterär publik, d. v. s. förutsättningen
för en litteratur i egentlig mening.
Men icke heller stadens gamla invånare blevo kvar på
samma ståndpunkt som under reformationstiden. Den nya
perioden i Stockholms historia betecknar ock den svenska
handelns uppblomstring, och att så är, vittnar om den oerhörda
energi, som det svenska folket uppbjöd under dessa prövningens
år. Denna kraftyttring var så stark, att den räckte till icke blott
att utföra Sveriges mest betydande krig, utan även till att
lämna ett överskott för den fredliga idens värv. Odhner anför
några belysande siffror. 1635 gav Stockholms tullkammare
blott 50,000 rdr i inkomst, men tio år senare hade denna
inkomst stigit till 300,000 rdr. 1633 anslogs rikets hela järntill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
