Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vart vi sågo, idel liv och vår, fågellek, skogsblommor,
grönska i alla nyanser, skugga och där borta mellan trädens
åldriga stammar tallösa spår efter vilda djur: tiger, varg,
räv, hjort, antilop, gasell och hare! I luften surrade flugor
och myggor, skalbaggar susade pilsnabbt förbi oss, och deras
vingar gåvo ljud som påminde om orgeltoner, och fåglar i
mängd sjöngo sina morgonsånger.
Skogen tätnade allt mer. Här och var voro
poppelstam-marna klädda i en skrud av lianer. Ibland hejdades vi av
ogenomträngliga snår av döda stammar, bråte och rishögar,
och lika ofta av taggiga och täta buskar.
Tio minuter över 7 glesnade skogen, och mellan träden
sågo vi här otydliga spår efter människor och hästar, samt
hästspillning. Det var dock omöjligt att avgöra huru gamla
dessa voro, ty i djupa skogen voro de skyddade mot
sandstormarna. Vilken välsignelse och glädje! Jag hade nu klart
för mig att vi voro räddade.
Jag föreslog, att vi skulle korsa skogen och gå vidare
mot öster, ty i denna riktning kunde floden icke vara långt
borta. Men Kasim trodde, att spåren, vilka utan tvivel
betecknade en väg, småningom skulle leda oss till flodstranden,
och då den var bekväm att följa och hela tiden ledde i
skuggan, gillade jag förslaget.
Stapplande och svaga följde vi alltså stigen mot söder;
men redan klockan 9 voro vi tillintetgjorda av den tropiska
hettan och stupade i skuggan av ett par popplar. Med
händerna krafsade jag upp en grop mellan rötterna, låg sedan
hela dagen och vred mig i värmen och kunde icke få en blund
i ögonen. Kasim låg orörlig på rygg med ögon och mun
vidöppna, yrade, mumlade och jämrade sig och svarade ej när
jag tilltalade honom, icke ens om jag ruskade på honom.
Andlös syntes mig denna dag, och mitt tålamod sattes
på det yttersta prov, ty jag kände på mig, att floden måste
befinna sig i vårt omedelbara grannskap, och jag längtade dit.
Först klockan 7 var jag i stånd att kläda mig och
uppmanade Kasim att komma med till vattnet. Men han var
nu förbi, skakade på huvudet, gjorde en förtvivlad åtbörd
och tecknade med händerna fullt begripligt, att jag borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
