Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Målaren i Pompeji
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den fuktiga färgen på muren
Gaf åter de älskade dragen
Af henne, som tacksamt betagen
Nu skänkte sig helt i en kyss.
Hon är det. I fladdrande dräkten.
Hon liknar olympiska släkten,
Och under det dansande steget
Försvinner det jordiska grus.
Ja, anletet är hennes eget!
Odödliga rosor bär kinden,
Hon sväfvar som buren af vinden,
En strålbild af ungdom och ljus!
Och målaren ropte: »I gudar,
Som smyckaden stoftet med skrudar
Af skönhet från himlarne lånad,
Om nåd för er afbild jag ber!
Då Parcernas ilande spånad
Skall slitas i morgon måhända,
Skall åter till intet då vända
Den form, hvilken liknade er?
»O rädden från glömskan och natten
Till trots för det Stygiska vatten
Den skapnad, I skänkten åt henne,
Och låten dess skugga bli kvar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>