Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röstsedeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon lyssnade till rösterna i folkombudens sal:
På hennes panna skiftade förhoppningar och kval
Och allt som vågskåln steg och föll för hvarje stämningsvind,
Så följde lifvets, dödens färg på Svea-modrens kind.
Det kom en blixt i ögats blå vid ord af kraft och mod,
Gestalten växte, hjärtat brann af hennes forna blod;
Men för hvart själfviskt, korttänkt nej sjönk hennes hufvud ner.
Det är ej en hjältinna nu – det är en mor som ber.
Och ångestfulla böner nå igenom mur och sten,
Som framtids dom en gång skall gå igenom märg och ben:
»Du svenske man, hör Sveas röst! Ännu, ännu är tid
Att gälda något af din skuld för frihet, bröd och frid!
»Af dina friska ungdomsår en vår, en enda blott,
Ett enda solhvarfs fjärdedel för allt hvad du har fått,
För detta ädla språk du ärft, för skolans kunskapsvåg,
Som väller ymnigt i ditt land för både hög och låg,
»För denna jord, där ärlig flit ej saknat dagligt bröd,
För skönhet öfver land och sjö, för lagens värn och stöd,
För forn- och framtid, svenske man! För denna bygd i nord,
Där ingen främling än befallt, objuden vid ditt bord!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
