Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goethe, Visor och Dikter - Paria. II. Legend
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och med blodigt svärd han vänder
Tungsint till sin tysta boning,
Då han möter där sin son.
»Detta blod, hvems är det, fader?» –
En förbryterskas. – »Visst icke,
Ty det torkar ej på svärdet
Liksom blodet af en brottslig;
Flyter som ur såret friskt.
Moder, kom härut, o moder!
Orättvis var aldrig fader,
Säg mig hvad han nu har gjort!» –
Fråga icke! Det är hennes. –
»Hvilkens blod?» – Tyst, säg ej mera! –
»Detta är min moders blod!?
Hvad har händt, hvad har hon brutit?
Svärdet ur din hand jag rycker;
Må din makas lif du taga,
Men min egen moders ej!
Liksom hustrun den hon tillhört
Följer än i bålets lågor,
Med sin enda dyra moder
Sonen dele svärdets död!»
Håll – dig hejda! ropar fadren.
Än är tid. Fort – ila, ila!
Foga hufvudet till kroppen,
Sedan rör därvid med svärdet!
Strax hon lefver – följer dig.
Snart i andlös brådska ser han
Häpen tvenne kvinnokroppar,
Tvenne hufvud – lagda korsvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
